Moa Sandberg

Sitter i min säng hos mamma och pappa med en smoothie gjord på ananas, mango, yoghurt och kokos. Har varit hemma i Sverige i en vecka nu och imorgon går bilen till Åre för skidsemester med pappa, ska bli så himla mysigt. Började reflektera lite över året som gått och det är verkligen helt otroligt vad mycket jag hunnit med, startade 2016 i Sälen med min andra säsong, åkte efter säsongen till Turkiet med min fina Matilda, flyttade upp till Värmland och jobbade kollo hela sommaren och flyttade efter det till London där jag är bosatt nu. Att 2016 har varit ett förjävla år anser många men för min personliga del så har det inte varit så hemskt ändå, erkänner att det har varit jättejobbigt på många plan men det förhindrar inte de bra sakerna att ta plats. Nyåret ska firas med människor jag nu känt i 5,5 år, med de gamla klasskompisarna från gymnasiet. Från ett nyår några år tillbaka. 

Om en vecka har jag förhoppningsvis kommit på planet till Sverige, julklappar börjar bli färdiginslagna och hela förmiddagen spenderades med julgodis/tårt buffé med klassen. Det har nog varit den mest goa dagen på hela terminen. Hade ett "möte" angående att börja i en exam preperation klass nästa termin vilket nästan alla gör, skillnaden är nog att jag ska skriva CPE vilket är det svåraste engelskaprovet vi kan skriva. Bara tanken stressar mig, det kommer innebära jätteintensiva studier i två månader. Minns i gymnasiet när vi läste för CAE vilket är provet under det jag ska skriva nu, tyckte det var så äckligt svårt. Turligt för mig får jag snart ett välbehövligt jullov.

Det var några år sedan jag stod som lucia nu, igår var det minicelebration med lussebulle och ett luciatåg jag hittade på youtube. Idag ska jag gå på ett riktigt luciatåg vilket kommer bli supermysigt och bota den hemlängtan jag dragit på mig. Runt jul trycker hemlängtan rätt bra, det är mycket som fattas mig runt jultider här i London. Inget julstök eller hus som luktar jul, ingen julmusik eller sång samt helt andra traditioner. Jag har iallafall börjat köpa julklappar och jag ska sätta mig och paketpyssla i veckan, tända lite ljus, pyssla och lyssna på julmusik. Flyger ju till Sverige om 9 dagar, det ska bli så himla skönt, älskar ju London men det är jobbigare än jag trott att vara borta från dem man älskar i jultid.

Dålig på att blogga, börjar inse mina egna begränsningar och att jag helt enkelt vill hinna med för mycket. Har inte klurat ut hur jag ska prioritera ännu, träningen är det som hamnat på hyllan för stunden trots min motvilja. Annars är livet fint med bara dryga två veckor till jullov och Stockholm, börjar redan inse att jag vill hinna med alldeles för mycket under de dagarna jag är i hemstaden, har helt enkelt för många personer jag vill krama om, det får lösa sig. Måste hinna med att köpa julklappar också, det är bara att förlänga alla dagar fram till jul.

Ska fan aldrig sluta le. Visste du att om man ler i 30 sekunder fast man inte vill så bildar kroppen ämnen som gör att man blir gladare? Har haft två sådana dagar, ska rocka dem tills de inte existerar längre. Fick ett jobbigt besked i torsdags som jag kommer skriva mer om när jag har all info på bordet men kort och gott så kommer verkligheten ikapp förr eller senare och saker blir inte som planerat. Någon gång skulle jag få åtgärda mina misstag eller spendera resten av mitt liv med att fly ifrån dem vilket inte är ett alternativ.

Att Olivia var här i helgen och förgyllde min tillvaro var helt magiskt, och idag har jag sovit i lagom många timmar och är jättepigg. Fick hur mycket energi av helgen som helst, nu kör jag fullt ös fram till jul, tiden försvinner verkligen här och om en dryg månad sitter jag på planet tillbaka till Sverige för att fira jul och får krama på mina nära och kära massor.  Har tappat träningen på senaste tiden och jag känner hur min kropp skriker efter aktivering, jag betalar ju inte 250 spänn i månaden till ett gym för att inte utnyttja det. Mår så bra i livet just nu, har de bästa vännerna man kan ha, bästa föräldrarna och det bästa jobbet med så underbara kollegor. Lyckligt lottade jag.

Idag är det måndag och jag känner redan du vet känslan att "Shit det är redan tisdag imorgon, fan va mycket jag har att göra", den här veckan är rätt fantastisk på sitt sätt med fullt ös. Den här kvällen har spenderats i telefon med Olivia i två timmar?! Nu ska jag komma igång med studierna men det går förhoppningsvis fort att skriva det som ska skrivas ikväll. Har alltså två tidskrävande skrivuppgifter samt en presentation på 15 minuter den här veckan. Känner mig inte stressad alls trots omständigheterna, dagarna bara flyter på i ett sjukt tempo och jag trivs som tusan med det. På fredag morgon kommer jag i varje fall stå på Heathrow och få krama om min fina vän, det kommer bli så himla bra.

Effektivitet är det bästa jag vet, den här dagen som började smått katastrofalt med hunger och knäsmärta vände raskt när en frukostbuffé fanns tillgänglig och därefter har allt bara flutit på fantastiskt. Struntar i att skriva om det tråkiga imorse och berättar istället om den jättestora frukosten/brunchen jag tryckte i mig med min favorit, därefter har jag jobbat hela dagen med fullt ös, gick ut och sprang med fin energi när jag kom hem och har därefter skrivit på min uppsats som snart är färdig. Någonstans när jag väntade på ett tåg pratade jag med Matilda också, saknar min goa tös, ändå tur att dagens teknik finns. I hopp om att bli klar med uppsatsen ikväll så att jag hinner titta på det senaste avsnittet av Greys Anatomy säger jag tack för mig.

Den här dagen har för det mesta varit fruktansvärt deprimerande, spöregn, kyla och försenade tåg. Någonstans på eftermiddagen slutade jag skaka av köld och började känna mig som en människa igen, då hade tyvärr nästan hela arbetsdagen gått men man ska vara glad för det lilla. Ikväll är det några avsnitt av en bra serie och sömn som gäller, imorgon ska jag upp tidigt för att äta frukost på "The Breakfast Club" innan jobbet, vilken magistart på en söndag. Bilderna i inlägget är ifrån en bättre dag när solen sken i samband med att lektionen var en Scavenger hunt där tjejerna tog hem segern, fotografifeelingen var på topp. Till skillnad ifrån hur det har varit idag.

"Fyfan vad du kommer festa sönder nu"- alla mina vänner hemma i Sverige. Förvånad över mig själv ändå, hur lite alkohol jag dricker jämfört med de senaste två åren, lever ett så extraordinärt vanligt liv i det här landet. I fredags var jag ute och jag är lite ledsen över att jag var tvungen att åka hem med sista tåget vid midnatt då jag var på ett så fantastiskt humör. Samlade istället för att vara ung&dum in några vuxenpoäng med att vara ansvarstagande över min sömn då jag hade min första riktiga arbetsdag i lördags. Vem är jag ens längre? Skämt åsido. Känns på något sätt som att jag har mer tid nu när jag har jobbet också, allt känns så mycket mer lättplanerat och strukturerat, tycker också att det låter bakvänt. Trivs hur som helst rätt bra med livet, nu ska bara träningen hänga med också, blivit dåligt med det senaste veckan. Otroligt goa tjejer, och jag. 

I onsdags innan jag hade min första betalda tid på nya jobbet promenerade jag ifrån skolan, det tog mig över en timme och jag ångrade mig halvvägs då jag inte hade de mest bekväma skor på mig. Insåg då att jag inte tagit mig tiden att faktiskt se hur otroligt vacker staden faktiskt är, det är alltid någon som sällskapar och stjäl fokus antingen i telefonen eller jämte mig. Så med fotvärk och vacker omgivning med magiskt väder är det en långpromenad att minnas. Ikväll ska jag möta upp mina fina vänner på en favorit-pub och ta några glas innan det är tidig hemgång för en ska upp och jobba imorgon, vilket liv jag kommer leva framöver. Skrev ihop ett veckoschema för både skola, jobb och träning och jag kommer till och med ha tid för ett socialt liv. Rätt fantastiskt eller hur?

Ett gigantiskt leende sitter bra trots lite stress över hur jag ska få ihop min vardag resterande månaderna då jag har gått och blivit med jobb. Det är inte vilket jobb som helst utan jag hamnade i en alpin-butik med en deltidstjänst, förstår inte riktigt hur mycket flyt jag fått sedan jag hamnade i det här landet. Jag undrar återigen hur mitt lilla liv kunde bli så himla bra?

Söndagdelux, tittar på den andra Harry Potterfilmen för dagen och äter choklad, vettigt. Torsdagens halloweenfest var otroligt lyckad och nog en av de roligaste kvällarna hittills i det här landet, jag gick som halvdöd Alice i Underlandet och dansade loss med alla goa människor jag lärt känna här och var allmänt jätteglad. I fredags när jag låg halvdöd i sängen efter torsdagens bravader landande ett glädjebesked i min mobil, som jag nämnde tidigare har jag haft en del hemlängtan de senaste dagarna men nu ska min fina bästa tjej Olivia komma hit om ynka 19 dagar, kan jag bli lyckligare nu? Hemlängtan är som bortblåst. Igår Lördag var det Alpinfestival vilket var jättemysigt, borde ha fotat så otroligt mycket mer men vädret var förjävla deprimerande så jag var inte på fotohumör. Kändes ändå som att komma hem lite smått, snö, skidutrustning i mängder, hittade även Sälen i en monter så dagen var väldigt bra ändå.

Ska snart springa till tåget och åka till två vänner för sminkning till halloweenfesten ikväll/inatt, så ikväll ska jag förhoppningsvis skrapa ihop lite roliga bilder att lägga upp här, samt på lördag när jag ska på alpinfestival och åka skridskor. Det kommer bli mer än egobilder hoppas jag, mitt ego är rätt okej ändå. Halloween här är aningen större än i sverige vilket kanske är underförstått, skolan har anordnat en gigantisk fest dit alla EF-skolor i hela England kommer, bland annat Brighton och Oxford. Storleken på kalaset gör också att alla går all-in, kostymer och sminkningar på en helt annan nivå än vad jag är van vid.

I förmiddags tog jag en promenad i den närliggande parken där löven börjat ändra färg och falla till marken. Har sett så många instagrambilder och snapchats på vackra höstfärger och undrat när det skulle bli min tur att få lägga upp en höst-bild på Insta. Idag kom den dagen hur som helst och efter den promenaden har dagen flutit på väldigt bra, trots att jag har lite hemlängtan just nu. Min hemlängtan är inte på så sätt att jag vill åka hem, för jag trivs väldigt bra här, jag längtar bara efter vissa stunder och personer, men jag vill inte åka hem, vad skulle jag göra hemma?

"Faktumet att jag redan på något sätt visste att det skulle bli riktigt bra" Sitter i sängen nyduschad och ska klä på mig anständiga kläder, sminka mig och göra något åt håret som börjar bli långt igen innan jag ska åka in till kärnan av min fina stad för att äta middag. Veckan som gått har inte varit något speciellt alls, utöver mitt "Jag ska testa att äta vete nu och se vad som händer", kan nämna att det som hände var att jag mådde vidrigt i rätt många timmar, det var en upplevelse jag gärna slipper i framtiden. På tal om bra saker så börjar träningen komma med på schemat frekvent och det är en sån där sak som får mig att må himlans bra tillsammans med de fina individer jag får spendera både skoldagar och fritid med.

Att jag för en månad sedan datummässigt precis kommit till denna staden och åkte med den mest fantastiska transfern någonsin i en toyota och sjöng Biebers "Cold water" med chuaffören, hon som satte sig i bilen på flygplatsen var både bakis och rädd för vad de kommande månaderna hade att erbjuda. Faktumet att jag redan på något sätt visste att det skulle bli riktigt bra när jag hoppade ur bilen på min gata har jag den där chauffören att tacka för, vad han heter minns jag inte men att han var en fantastisk människa kommer jag alltid komma ihåg.

London är livet, att ett liv kunde förändras så drastiskt genom att flytta till ett annat land för att studera. Visserligen visste jag att det skulle vara helt nytt men inte som det har blivit. Ni som känt mig länge vet hur skolan och jag inte kommit överens, hur jag skolkade ifrån lektioner, hur jag precis klarade mig och min otroliga nonchalans när det gällde skolarbete. Att jag någonsin skulle prestera bra i skolan trodde inte ens jag själv på, men det är precis det jag gör. Att det beror på att det för en gångs skull var mitt egna val att plugga, umgänget eller bara något som vänt i min tankegång vet jag inte. Det jag vet är hur underbart glad jag är i det här landet, kunde inte önskat mig finare vänner, lärare eller hostfamilj.

Drog på minisemester över helgen till Brighton med några fina vänner, såg staden, hängde på stranden och sov på hostel i gnisslande våningssängar. Det var skönt att komma ifrån London och andas lite havsluft men trots det var det rätt magiskt att komma hem till sin egen säng igårkväll. Nu ska jag däremot skriva på två uppsatser och förhoppningsvis hinna ut och springa innan jag ska smita iväg ikväll, vänjer mig sakta vid att faktiskt lägga ner tid på skolan, kanske blir en liten pluggis av mig med tillslut.

Igår gick jag och den andra studenten som bor här Joana till mataffären och körde all in så nu sitter jag och avnjuter en brie och salamimacka efter träningen. Jag har hittat ett gym jag verkligen trivs på som dessutom har öppet 24/7 vilket är grymt, det är välutrustat med jättebra gruppträning, pris osv. Onsdagar då jag börjar 15:55 och slutar 18:50 är lite oklara men det är som det är, man hinner med en hel del innan skolan börjar. Har utöver gymmet hunnit sitta på möte med banken och öppnat ett bankkonto här, så nu börjar allt stabilisera sig i det här landet. Ska strax springa till tåget då jag ska möta upp några vänner för att boka och planera Brighton dit vi ska den här helgen, det kommer bli så kul!

Idag är en morgon då jag ligger i sängen med min kaffekopp och tittar på det senaste avsnittet av The big bang theory och bara har det bra. Hade en tanke om att gå ut och springa men den dog såfort jag försökte resa på mig och kände träningsvärken ifrån helvetet. Sovmorgon är alltid trevligt hur som helst.  Var på gymmet i söndags och det här är ju dag två som alltid är värst i början, ska bli så skönt att komma igång med träningen igen. Imorgon ska jag skaffa månadskort på vårat lokala "Leisure Centre" där det finns pool, gym och gruppträning för ett grymt pris som student. Det bästa är att det bara tar 10 minuter att gå dit. Det bästa med gymmet i söndags var att jag inte hade tappat riktigt så mycket muskler som jag trott, kommer alltså snart vara på banan igen. 

Måndag och jag känner mig rätt full med energi, när hände det senast? Skolan flyter på och jag ska alldeles strax springa till tåget för att fira en vän med att gå på bio. Det är en riktigt bra måndag idag då det bestämdes att jag + några till ska till Brighton över helgen och så har jag och pappa bokat några dagar i Åre vecka 1. Vem kan önska sig en bättre måndag egentligen? Tog en långpromenad till en otroligt fin park efter skolan idag, dit ska jag definitivt ta mig tiden att gå oftare, underbar var den! Biotaggad Den där otroliga parken

Idag är det lördag även om det känns som en söndag, hur som helst så är det en regnig lördag och min hårddisk med film och tv-serier är min bästa vän. Blev inte många timmars sömn då jag kom hem vid fyra inatt, strosat runt i London, sett en biofilm, nästan gått vilse på vägen hem men allt som allt älskar jag den här staden. Sedan vaknar man av sin inbyggda väckarklocka, men det var mysigt att äta frukost och dricka kaffe länge med vårt lilla hushåll, och nu känns det som att det enda jag kommer orka idag är att möjligt gå till affären och köpa något lördagsgodis. Det här är ju rätt fint ändå. 

Igår fyllde jag 21, hade inte tänkt så mycket på att jag skulle fylla år i London men det hade precis alla andra gjort. Dagen börjar med att jag fått massa fina sms av er i Sverige, även min host Sandra hade köpt ett kort som jag fick på morgonen. I skolan var det kramar hit och dit, gratis frukt med nutella i kafeterian och efter skolan hade vännerna köpt en ananas de satt ljus i eftersom att någon kom ihåg att jag nämnt att det är en av mina favoritfrukter, fick en flaska champange och ett jättefint kort av dem också i samband med att det sjöngs på skolgården och jag som den svensk jag är skämdes ihjäl men med kärlek. Efter skolan spenderade vi kvällen på en rooftop-bar och hade det allmänt bra, kunde inte ha önskat mig en bättre födelsedag.

Känslan när vuxenlivet överväldigar en och jag vill bli 10 år igen och låta mamma sköta allt som är "vuxensaker" i livet. Det här med bankkonto i utlandet är en djungel, jag förstår absolut ingenting och det blir inte bättre av att försöka sätta sig in i det. Men det ska allt tas tag i denna vecka, för jag börjar bli desperat efter ett bankkonto här då jag inte kan bli medlem på något gym utan. En sådan simpel sak som orsakar otrolig frustration, det är bara att lösa snarast. Annars har jag givetvis glömt att man faktiskt behöver lägga tid på skolarbete, men det är en vanesak som börjar komma fram nu. Måste få in lite riktiga vardagsrutiner nu när jag landat ordentligt, inte bara sitta och titta på film på ett mysigt café eller äta en gigantisk sushimiddag med efterföljande shopping med tjejerna. Jag har inte alla pengar i världen även om jag önskar.

Idag går jag på min första riktiga helg på två år, det innebär att vi ska dricka vin ikväll och ha picknick imorgon. Att livet plötsligt fungerar här efter bara fem dagar känns aningen sjukt, jag trivs i skolan, jag har träffat fantastiska människor, jag har hamnat i en jättebra värdfamilj och livet rullar rätt fint. I helgen kommer jag få en rumskamrat också, håller tummarna för att hon är lika go som den andra studenten som bor här och att den biten kommer fungera lika bra som allt annat. Jag dansar omkring i en sk. smekmånadsfas just nu, det är jag fullt medveten om och det kommer bli jobbigt förr eller senare, allt är inte en dans på rosa moln.

Studentlivet innebar unlimited med internet på mobilen för ett otroligt rimligt pris, visserligen innebar det byte av telefonnummer men det är helt klart värt att kunna ringa alla nära och kära utan wi-fi. Idag hade jag den första riktiga skoldagen, det känns förvånansvärt bra och de lärarna jag haft än så länge är riktigt bra. Har även fått min första hemläxa vilket känns lite konstigt men kul då det är en presentation jag ska hålla på torsdag om ett samhällsproblem, och jag har svårt att hålla mig inom tidsramen på tre minuter. Ikväll blir det återigen en film och sova tidigt, samt skriva klart presentationen.

Intrycken är miljontals och efter introduktionsdagen är jag helt slut i huvudet, hur som helst så är de jag träffat än så länge supertrevliga och jag har hamnat i ett bra boende. Imorgon börjar lektionerna och det ska bli kul att börja plugga, har dessutom sovmorgon och det ligger tydligen ett utegym i en park väldigt nära där jag bor så den saken ska undersökas närmre. Nu ska jag sätta på en film och försöka hålla mig vaken tills det är socialt accepterat att gå och lägga sig.

Tog en sista sväng till Vällingby i förmiddags med Gabriel där jag bland annat hämtade ut bilderna som jag knäppte med en engångskamera i söndags. Resten av dagen har jag packat, försöker desperat fördela vikten mellan handbagage och den stora väskan för att få ihop rätt vikter så att jag slipper betala övervikt. Har även plötsligt fått en ny värdfamilj, det här känns också hundra gånger bättre än så länge då det inte finns några katter som kan utlösa den hyperallergi som vuxit bort. Läget är också aningen bättre med två stora parker där man kan springa både milen och halvmilen, det känns bra idag. Nästa uppdatering blir antingen på Arlanda eller i London på söndag då jag nu endast ska fokusera och spendera tid med de jag tycker om.

Jag kommer för evigt rocka outfitbilder tagna med en dålig mobilkamera i flickrumsspegeln där man ser delar av mitt stökiga rum i bakgrunden, antagligen för att jag är för lat för annat. Ikväll har jag och mina föräldrar varit och ätit trerätters middag på Sjöpaviljongen i Alvik för att fira min 21års dag två veckor tidigt, det var helt klart en godkänd födelsedagsmiddag och jag är fortfarande mätt. Nu när jag ska gå och lägga mig smyger sig nervositeten inför London på, det är nog en riktigt bra grej att jag ska sova i Söderköping den sista natten då jag verkligen avskyr att sova ensam i rummet. Jag är riktigt svinigt nervös inför det här nu, medveten om att det kommer vara riktigt skitjobbigt bitvis men då förhoppningsvis också rätt magiskt resten av vägen. Jag hade lite mer självförtroende tidigare ikväll. 

Bilder som ska pryda min vägg har ramlat ner i brevlådan, plötsligt blev jag riktigt taggad på att åka igen, saker börjar falla på plats både ekonomiskt och praktiskt så det känns skönt. Nu har jag om planeringen håller två nätter kvar i min säng här hos mamma och pappa, ska kasta mig ner till Söderköping och fira Hannes födelsedag lör-sön, ja jag ska alltså kasta mig iväg till Arlanda så fort jag svängt upp på uppfarten här hemma på söndag. Bortsett ifrån att det kommer vara rätt stressigt de kommande dagarna känns det himla skönt att ha något annat än flytten att tänka på, att faktiskt se fram emot något annat innan flyget går på söndag. Nu idag ska jag strax börja göra mig i ordning då jag ska ut och fira min födelsedag med föräldrarna på Sjöpaviljongen, imorgon ska jag krama om Gabriel innan jag ska till Vällingby för att hämta ut bilder och köpa en kalender, därefter ska väskorna stå packade redan imorgon kväll så de bara är att slänga in i bilen på söndag. "Hej kom och

Idag mår magen mycket bättre, och idag har jag ätit lunch och glass i Gamla stan med en pingla vid namn Cecilia som jag jobbat med i sommar. Den dejten slutade på en piercingstudio på Odenplan, en industrial piercing som jag längtat efter sedan jag var 13 år gjordes i mitt högra öra. Ikväll ska jag iväg och leka scoutledare och gräva fram kunskaper jag har någonstans i bakhuvudet om naturguide och fjällvandring, packa inför London kan jag göra imorgon och på fredag. Där i örat sitter den, en metallpinne. 

Att jag snart börjar räkna timmar till London, att jag ligger förlamad av smärta i sängen då jag inte tål antibiotikan jag äter och inte klarar av att göra många knop känns ju sådär. Från den positiva sidan så har jag varken öroninflammation eller bihåleinflammation längre, så någon nytta gör ju antibiotikan. Igårkväll fick jag äran att ta några glas och äta en del mat med en riktig favorit, till och med så att hon är min bästa vän, en bättre sådan kan jag inte önska mig, tacka gudarna för att skype finns. Nej nu ska jag fortsätta mitt seriemaraton i sängen och hålla tummarna för att må bra imorgon. Poserar med smirnofflaskor som när vi precis fyllt 18 och var asballa.

Om en vecka sitter jag i skolbänken igen, känns lite kluvet det men jag känner mig för en gångs skull otroligt motiverad till studier och till att prestera bra akademiskt. Jag vet, du som känner mig väl anser nog att det låter helt otroligt men det är läget just nu, två sabbatsår var precis lagom för mig. Den här veckan är en hög med "att göra" listor, och det känns skönt att ha saker som måste göras, att inte bara driva omkring utan syfte. Igår dök en favorit in i Stockholm, min sista "bara driva runt utan syfte dag" blev en riktig gulddag inne i stan, precis som ikväll när jag ska få spendera tid med en till favorit. Jag är verkligen lyckligt lottad som har så många favoritpersoner som jag kan krama om. På en gulddag kan man hyra trampbåt.

Åkte till Vällingby på grund av att jag fick en vision om ett antal outfits, köpte en "förklädesklänning" samt ett par svarta bootcutjeans och sitter nu hemma och njuter av den fjärde biten äppelkaka för denna lördagen. Skam den som inte unnar sig när mamma ansträngt sig och bakat en helt vetefri äppelkaka, som för övrigt är helt magiskt god. Nu är min garderob komplett, resväskan kommer packas med basplagg som går att matcha i nästan oändligt med kombinationer, det gäller att vara taktisk när man bara har 23 kg att fylla och 50 par skor att välja bland. "Att göra- Listan" för kommande vecka är skriven så nu är det helg, måstena är ett uppdrag att påbörja på måndag.

Dessa långpromenader längs vattnet, det här med att jag är bortskämd som har en slinga på rätt många kilometer som går längs Mälaren och att det är något jag tar för givet känns jobbigt. Jag kommer sakna kvällspromenaderna längs den slingan med Gabriel något ofantligt. Idag har jag beställt hem fotografier på saker men främst personer jag tycker om, förhoppningsvis dyker de ner i brevlådan under nästa vecka så jag har någonting att pryda mina nya väggar med direkt.

Bilderna är ifrån min och Matildas resa till London precis innan jul 2014, det är ändå i två år som jag velat flytta dit någon gång i mitt liv och den drömmen ska förverkligas om 10 ynka dagar. I dagsläget känner jag mig ostoppbar, tusen saker får mer än gärna gå åt helvete men det hindrar inte mig ifrån att bo och studera i en av mina absoluta favoritstäder, och allt löser sig, förr eller senare. Under de kommande tio dagarna ska jag krama om mina nära och kära, fira min 21 års dag med familjen, äntligen börja träna igen då jag äntligen fått antibiotika för mina bihålor och öron, antagligen köpa något jag missat i prylväg och givetvis packa. Det kommer bli bra det här.

Om två veckor börjar skolan i London och jag har flyttat dit, tiden dit är helt oplanerad, jag har alltså ingenting att göra förutom att gå igenom alla prylar jag äger och krama på dem jag tycker om. Jag har inte hostat på två nätter nu så kanske kan jag komma igång och träna lite smått och få in någon liten rutin innan avfärd. I Lördags var det återträff för hela sommaren, alltså fick vi först träffa massa kidz jag saknat massor, det var femkamp på gröna lund med alla ledare som fortsatte till Hammarby sjöstad för trerätters middag, därefter fortsatte kvällen och jag mådde precis som jag förtjänade igår. Ifrågasätter hur jag överlevde två säsonger i Sälen?

Jag ska flytta till London om 16 dagar och låtsas som att det inte är en big deal. "Jag ska flytta till London om 16 dagar", det är meningen som cirkulerar i mitt huvud ikväll, tidigare har tankarna handlat om vilka skor, väskor och kläder som ska ner i resväskan men tanken att planet faktiskt lyfter den där söndagen som 16 dagar har jag inte hanterat ännu, det är nog dags att göra det. Tanken att det kommer bli svårt med min veteallergi, att jag kommer hamna i en dålig värdfamilj, att jag inte kommer komma överens med min rumskompis, att jag kommer misslyckas med studierna, att jag inte kommer kunna träna som jag vill, att skolan kommer vara dålig. Jag skulle kunna skriva tusen saker som ger mig ångest över att jag kommer sitta på ett flygplan och faktiskt flytta till London men jag avhåller mig ifrån det för din skull, du som läser det här. Det jag vet om de här 10 kommande månaderna är att det är det första beslutet i mitt liv där jag bara tänkt på mig själv, jag vet