Fredag och ett seriöst snack.

Fredag idag, examination idag, middag hos föräldrarna idag och en bilresa till Söderköping idag. Fredag hur som helst, sitter på jobbet i vanlig ordning och har en klump i magen över examinationen jag ska ha under min lunchrast, äsch det kommer gå bra, har ju skrivit rätt så himla bra på alla inlämningar så hur dåligt kan jag göra ifrån mig egentligen? Ska släppa det nu, det går som det går. 

Igår tog jag mig ut och sprang i shorts, det var så himla varmt och helt fantastiskt väder så sprang 5,4 km på ganska exakt 30 min, kändes helt okej för att vara första utomhusrundan för säsongen. Knäna kändes av lite smått i en lång nedförsbacke på asfalt, men annars gick det riktigt bra och jag var supernöjd. 

Vart supernöjd när jag kom hem också och bestämde mig för att fota min rygg som börjar få en del muskler, skulle säga att det är synlig motivation, eller jag blir så motiverad till att fortsätta med det jag gör för att jag ser att någonting händer. Nog för att jag fortfarande inte kan göra en chin-up utan hjälp men nog fan ska jag komma upp innan sista maj, nu är det bestämt, bara att nöta. 

Tänkte byta till ett ämne jag pratat om förut vilket är mitt förhållande till mat, har haft det lite upp och ner under de senaste veckorna. Speciellt under och efter svackan, där blir det mycket ångest kring just kosten. Det är nog något jag aldrig kommer komma ifrån helt och hållet vilket är okej det också, den här veckan började riktigt ångestladdat och jag började känna att nu tänker jag ge upp den här konstanta fighten och falla tillbaka för "Jag har aldrig varit och kommer aldrig att bli smal men jag tänker försöka, svälta mig själv och börja springa 2 mil om dagen igen". Sedan ser jag de musklerna jag byggt, tänker på att jag faktiskt kan dra mig upp i en pull-up, att min kropp orkar att starkt genomföra ett stenhårt träningspass och studsa därifrån i ett glädjerus, min kropp orkar så himla mycket och det är pga. jag äter ordentligt med riktigt bra mat, även om jag skulle äta skit ibland så omfattar det ingenting av min egentliga livsstil. Har tagit upp tankesättet 80/20 tidigare, livet ska bestå av 80% "bra" saker, kostmässigt, träningsmässigt och sen resterande 20% för ren njutning, som att faktiskt kunna sitta i soffan och äta glass och popcorn till middag med människan jag älskar. Ingen kan leva "perfekt" 100% utav tiden, det är rätt orimligt att ha det målet, dock tror jag att många har det och sedan får de ångest utav de där 20% istället, jag får fortfarande ångest ibland av de där 20% vilket också är okej för tillfällena då jag får det blir bara färre. 

Är idag tusen gånger starkare på alla sätt som går, vill tala om för Moa 19 år att ingen kan leva 100% perfekt enligt andras normer, det är du som räknas, du har rätt att må bra.