I have no idea where I´m going, but I´m going through hell to get there

Jag vet inte riktigt varför jag sitter här och skriver mitt i natten, jag har haft en bra kväll det har jag, underbara skola, men på senaste tiden har jag funderat väldigt mycket på olika saker, hur allt förändras på bara ett år, hur man kan hitta sin plats tillslut, jag vet nog egentligen fortfarande inte vart jag hör hemma men just nu mår jag bra där jag är.
Jag har nog egentligen aldrig känt att jag passat in bland tjejerna, jag har aldrig kommit in i dessa tjejgäng som alltid uppstår, jag hade aldrig min plats, det vet jag inte ens om jag har nu? Jag tycker det är så skönt att kunna umgås med många, hoppa runt med olika personer. Jag vet varför jag beter mig på det sättet och jo jag är livrädd för att komma någon för nära, av många olika anledningar, jag har några som står mig nära men även dem har jag nog försökt tränga bort någon gång, misstag nr 1 av alla de jag gör.

Det skrämmer mig nog att allt har förändrats så enormt på 1,5 år, jag var så förvirrad första terminen i gymnasiet, jag hade ingen aning om vart jag hade mig själv, nu vet jag vart jag har mig själv vilket för mig är det viktigaste, jag måste veta vart jag står och att jag står stadigt, i början på ettan kröp jag runt på knä och försökte ta mig uppåt, jag hade inte mycket självförtroende men allt har vänt nu, jag ska inte säga att jag mår bra, men hur många kan säga att de mår bra fullt ut? Det är så enormt viktigt att kunna se glädje i livet och komma ihåg alla fina, underbara stunder, det är sånt som får en att fortsätta framåt trots att man inte har den blekaste aning om vart man ska, det är det som är det underbara.