Träningsberoende, bättre än sockerberoende

Toknjuter av mitt kaffe och väntar på ett kokande ägg och på att få energi till att göra i ordning frukost. Det bästa som finns är att träna efter frukost, då kan jag äta lite mer frukost än vanligt för att få tillräckligt med energi på gymmet och för er som inte riktigt har koll på mig så är frukost mitt favoritmål på dagen, skulle kunna äta frukost till både lunch och middag också om jag kunde.

Idag är det fokus på rygg och axlar, nu har jag hållit igång i en vecka och jag mår fantastiskt! Jag börjar bli ett energiknippe igen. I början på förra veckan var jag en mardröm, fruktansvärt otrevlig och dryg men nu är mitt sockerberoende mer eller mindre över, det påverkar inte mitt humör längre. Nu börjar det bli mer som vanligt då jag blir otrevlig och dryg om jag inte får träna.
På tal om det så sa mina föräldrar bestämt att de tröttnat på min otrevliga attityd någon gång i förra veckan, jag blev sur och gav mig ut i löparspåret och sprang ca 8 km. Tillbaka glad som en lärka och mor min säger "Ja du behövde träna, nu är du tillbaka". Det är ingenting jag riktigt reflekterar över när det gäller familj, jag tänker inte på att jag snäser ifrån på precis allt som sägs förrän någon påpekar det.