Moa Sandberg

Så jäkla trött på livet, på alla idioter det finns där ute, på mig själv för att jag inte kan hantera det, är så himla otagg på allt.  Imorn är det iallafall nyår, dagen spenderas på jobbet och sedan med Olivia och Emilia, härliga brudar detdär, så förhoppningsvis blir det en lyckad dag trots min negativa attityd, måste lägga ner den och skärpa till mig.  Lite positivt finns det ju trots allt, fått upp kontakten med en del trevliga personer från förr, det var nog allt just nu faktiskt, jäkla bitter tjej jag skulle vara då...  Slänger upp ett par bilder så detta inlägg inte blir så brutalt hemskt.  En sandstrand fast på vintern! En vinterdag med kameran Innan midnattsprämiären av The Hobbit Vi vann maskerad delen i maskerad volley-bollen Nattliv i soffan ;)  Glada tjejor som precis fått jullov Lill-julafton med bästis! Sedan blev det julaftonsmorgon Lillskrutta är djupt försjunken i Kalle Anka Nya skidsockar i julklapp! Utsli

Något som är så otroligt respektlöst, idiotiskt och riktigt jävla korkat är att spränga sönder ett fönster med smällare. Jag fick mitt sovrumsfönster söndersprängt inatt, hade jag inte nästan sovit och haft långsam reaktionsförmåga skulle jag nog ha vetat vem idioten var. Att man ens får för sig en sådan sak, visst att man smäller på gatorna osv. men att spränga sönder någons fönster. När jag såg imorse hur långt in det låg glassplitter insåg jag att hade mina gardiner inte varit fördragna skulle jag ha haft glassplitter över hela mig, bara den tanken får mig att bli rädd. Tankarna som kom först var att det var någon jag kände som ville jävlas och förstöra för mig, att ha den tanken i bakhuvudet är fruktansvärt obehagligt och det kommer definitivt kännas obehagligt att sova några nätter framöver. Tack för detta skitungar, en dags lön borta för mig del då jag inte fick någon sömn och va tvungen att ringa in mig sjuk, tack så jävla mycket för att jag kommer vara rädd om nätterna, me

Jag tycker att dethär med jul är så fantastiskt, trots enorm sömnbrist, ångest och stress så är jag lycklig, och alla andra verkar också må väldigt bra av alltihop, familjen hamnar mycket i fokus for once, vilket är otroligt viktigt i min ålder när man vanligtvis hellre är med vännerna, nu tycker jag det är så underbart mysigt att komma hem till doften av jul, till myskväll med familjen, det är det jag sett fram emot idag. Även på jobbet är allt annorlunda, den bittra kollegan har helt plötsligt blivit så glad och trevlig, de boende är gladare och att skratta med dem är nog höjdpunkterna under mina arbetsdagar. Julen är då bra fantastisk. 

Jag vet inte riktigt varför jag sitter här och skriver mitt i natten, jag har haft en bra kväll det har jag, underbara skola, men på senaste tiden har jag funderat väldigt mycket på olika saker, hur allt förändras på bara ett år, hur man kan hitta sin plats tillslut, jag vet nog egentligen fortfarande inte vart jag hör hemma men just nu mår jag bra där jag är. Jag har nog egentligen aldrig känt att jag passat in bland tjejerna, jag har aldrig kommit in i dessa tjejgäng som alltid uppstår, jag hade aldrig min plats, det vet jag inte ens om jag har nu? Jag tycker det är så skönt att kunna umgås med många, hoppa runt med olika personer. Jag vet varför jag beter mig på det sättet och jo jag är livrädd för att komma någon för nära, av många olika anledningar, jag har några som står mig nära men även dem har jag nog försökt tränga bort någon gång, misstag nr 1 av alla de jag gör. Det skrämmer mig nog att allt har förändrats så enormt på 1,5 år, jag var så förvirrad första terminen i

Kungsträdgårdens julmarknad Karamelliserat äpple, ett måste innan man dör! Glada tjejor! Omnomnom Och tillslut tog vi en fika på stureplan

Ännu en gång, jag kan verkligen inte släppa detta, tycker det är så absurt, har dock funderat ännu lite till och kommit fram till ännu mer så here it goes. Att klippa bort dessa stereo-typiska folkgrupperna ur Kalle Ankas julafton, visar egentligen att man inte är välkommen om man är en stereotyp? Och att de som faktiskt är kvar är vita, blonda och blåögda (jag är fullt medveten om att de klippte bort den dockan med "ariskt" utseende), dock är det ju bara stereo-typiskt "ariska" som är kvar, eller har jag missat något? Sedan är det ju landet Sverige, som väljer att vika sig istället för att stå för att det är Sverige som alla andra länder står för att de är just det landet. Varför får man inte vara stolt över att man är svensk? Är det rasistiskt? Snart kommer väll rasismen vändas emot svenskarna, om det inte är okej att vara stolt över sitt nordiska ursprung, det är ju okej att vara stolt över att man kommer någon annanstans ifrån. Lilla landet lagom är det vä

Nu kommer det upp ett inlägg iallafall, mest för att jag är så otroligt förbannad på världen och allt som vi håller på med. Precis alla har tagit upp detta på facebook, bloggar osv. så jag tänkte uttrycka mina åsikter jag med. Det började med att min faster la ut en artikel på facebook om en lillkille som inte fick vara pepparkaksgubbe i luciatåget, då det anses vara rasistiskt, det är väl tamejfan mer rasistiskt att förbjuda det då, om man då ser pepparkaksgubbar som "svarta personer" och inte tillåter det i luciatågen är det väl som att stänga ute en folkgrupp? Och sedan detta med att de klippt bort scener ur Kalle Ankas Jul, samma sak där, dessa leksaker var tydligen stereotyper för olika folkslag, men att klippa bort dem gör det väl inte bättre? Alla ska väll få vara som man är utan att stängas ute, då borde väll tomten och nissarna också klippas bort? Alla dem är ju vita och blonda, eller så borde dem göra om hela skiten så att alla nissar ser olika ut för att det ska v

Bloggen får tyvärr inte så mycket uppmärksamhet som den borde, men man ska inte känna sig tvingad till någonting, det blir en till sak att stressa över, att sortera bort saker har jag börjat göra på senaste tiden, scouterna är helt borta fram till årsskiftet, nej till saker som ger mig ångest, fokuset ligget på skolan just nu och jobbet. Tyvärr blir bloggen också bortplockad, jag finner inte längre inspiration, ibland gör jag det och det är de bra dagarna, de dagarna jag aldrig slutar le, men jag vill hellre ta vara på dom dagarna än att sitta framför än dator och skriva korta inlägg om dem. Det kommer förhoppningsvis dyka upp några få inlägg, när jag känner att jag vill skriva, annars är jag tillbaka vid årsskiftet.  See u soon!

Dagen har spenderats med att skriva uppsats, plugga biologi, baka lussebullar och fotografera med bästa Emilia, helt supermysigt! Lussebullarna bakades med julmusik och tomteluvor på, prata om allt och ingenting som vanligt, sen satte vi oss och försökte plugga men vi hade svårt att fokusera båda två... trötta flickor. Vi fick iallafall för oss att gå ut och fotografera med den häftiga dimman och fina himlen, och bra bilder blev det allt! Bästavän! Mamma och son som jag lånade som motiv Vi springer, du och jag, så långt bort vi kan Nu väntar vi på första advents middagen som enligt traditionen består av revbensspjäl och annan försmak på julmaten, omnomnom!

Första reunion avklarad! Åh vad kul det var att ses igen, varit ett år utan sms och samtal överhuvud taget, känns ganska tråkigt faktiskt men det är skönt att vi tagit upp kontakten igen, jag har saknat den tjejen insåg jag när vi träffades idag, men det blev att vandra runt på stan, köpa en ny väska, äta gudomligt god mat och inte orka äta upp muffinsen man beställde, som det ska vara helt enkelt!

Försov mig big time igår, sov över larmet som stod och lät de timmarna ja försov mig, trött flicka? Nej men pappis skjutsade mig till skolan så jag kom bara liiiite sent. Hade matteprov, fick panik, failade på matteprovet, stack till gymmet med Lucas, tröttnade på att gymma så vi stack och klättrade istället vilket var superkul! Sen kom jag hem och tittade på film, lagom seg fredag då. Lördagen blir lite mer rolig skulle jag säga, ska möta upp Tina i stan, ta en fika och komma ikapp med det året vi inte setts på, sedan bär det iväg till kista för att träffa Linnea och sedan åka till vårt födelsedagsbarn Sally, åh vad skoj allt kommer bli idag, värsta reunion hela alltet!