Moa Sandberg

 Jag skrev senast i Juni. Jag har helt ärligt inte gått tillbaka och läst vad jag skrev då, vill skriva det här så opåverkat som möjligt. Kommer gå tillbaka och läsa så snart jag klickat på "publicera". Det här inlägget skriver jag för min egen skull, jag tror inte det är någon som läser här längre egentligen heller. Det känns bara så skönt att skriva av mig nu, jag känner att det är dags.  I början på Juli gjorde jag och Niklas slut, det var och är en skitig historia som jag inte tänker dela med mig av. Det jag däremot kan säga är att även om jag ibland kan önska att saker såg annorlunda ut idag så hade jag inte gjort något annorlunda. Trots en otroligt labil period med säkert tusen snedsteg, är det erfarenheter jag inte skulle vilja vara utan. Nu är jag mest stabilt ledsen och det har tagit otroligt hårt på mig, allt har blivit väldigt utdraget och det är först nu 3 månader senare vi kunnat gå helt skilda vägar.  Kombinerat med separationen har jag vantrivts på jobbet, det

Livet har gått i ett sedan jag skrev sist, sist jag skrev var det några ynka dagar kvar till att vi skulle flytta ur vår lilla tvåa på Värmlandsgatan. Flyttkartongerna packades och logistiken runt flytten höll på att driva mig till vansinne. Vi magasinerade nästan alla våra tillhörigheter, packade varsin kartong med kläder och flyttade ner till Söderköping. Vi har bott hos Niklas fina föräldrar i 5 hela veckor och förra måndagen fick vi äntligen nycklarna till vår nya pärla, vår fyra på Reenstiernagatan.  Vi har hunnit bo här i en hel vecka nu och det känns så himla bra. Två rum står fortfarande fyllda med kartonger och möbler då vi renoverat upp vardagsrumsgolvet som var i katastrofskick, det har varit bland det jobbigaste vi gjort men nu är det äntligen färdigt och imorgon kan vi packa upp och använda alla rum som de är tänkta att användas.  Det är en lustig känsla, känslan att ha kommit hem på riktigt. Det är konstigt hur bara en lägenhet av de 10 vi var och tittade på kunde inge de

 Nu har vi rott hela bostadsbåten i hamn, eller det var väl två veckor sedan men nu går faktiskt första flytten i helgen. Vi landar 5 veckor i Söderköping hos Niklas föräldrar innan vi får tillträde till vår fina fyrarummare, hjälp vad jag längtar. Dagarna består mycket av att få alla kugghjul att gå ihop då det blev väldigt snabb flytt för våran del från att vi sålt vår befintliga lägenhet. Men även såklart mycket titt på nya möbler då vi plötsligt har dubbla ytan att fylla upp från och med 24 Maj.  Hela vårat hem får magasineras och vi har valt ut outfits för 6 veckor, tur att vi mest jobbar och pluggar hemifrån. Skolan känns som att den går skit just nu, teoribitarna fungerar inte alls för mig men det är inte så konstigt med allt som pågår runt omkring samt med min utmattning i botten. Det reder nog ut sig framöver. Nu har jag två veckors praktik kvar innan det är studier på heltid igen, en riktig slutspurt. Skrev slutexaminationstenta idag vilket gick helt asdåligt, så har en härli

Tänk att lilla jag ska börja jobba på barnkliniken om knappt 1,5 månad, tänk att Niklas har bytt jobb och trivs som fisken i vattnet och att vi håller på och sälja våran lilla pärla till lägenhet. Det är så mycket roligt som händer nu och jag trivs så himla bra med en vardag på sjukhuset med lite lediga vardagar här och var och varierade arbetstider. I övrigt har jag precis återhämtat mig efter vaccineringen, vet inte hur jag ska prioritera min återhämtning i förhållande till det som ska göras i studieväg men tror att jag börjar komma på banan nu men det är oklart.  Annars så flyter livet på, jag är ganska stressad men håller ut. Träningen flyter på i lite mindre mängd än normalt men det är okej, kroppen har behövt återhämtning de senaste två veckorna och jag har lyssnat. Jag behöver faktiskt inte träna 6 dagar/veckan, det räcker med 4 eller varför inte 3?   

 Håll i och håll ut, det är det citatet som kör rally i mitt huvud. För jag ska vara ärlig, nu börjar det bli riktigt jobbigt med distansläge och minimalt socialt umgänge. Jag vill även vara tydlig med att säga att jag förstår att det finns dem som har det betydligt värre än mig och mår betydligt sämre. Men jag vill ändå uttrycka min frustration just nu för att jag dels har en känsla av klaustrofobi i vår lilla tvåa, samtidigt som jag har ett stort hål i mig som brukar fyllas av härliga sociala interaktioner men inte gör det längre på grund av världssituationen just nu. På toppen av tårtan så lägger vi en rejäl hög stress vilket inte gynnas av att inte kunna ladda batterierna med sociala sammanhang som jag fungerar bäst av. Tacka vet jag träningen, utan den hade jag gått under totalt, då hade jag vikt mig vid det här laget så jag slår ett slag för fantastiska NTC.  Nu är det däremot en ynka vecka kvar av hemmasittande innan det är åtta hela veckor med verksamhetsförlagd utbildning, oj

 4 veckors examensarbete har kört igång, vi försöker parallellt njuta av det magiska vintervädret och jag tycker vi får till det ganska bra med långpromenader och löprundor, varvat med artikelanalys och allt som hör examensarbetet till. Livet flyter i stort sett på väldigt bra, det är många bollar i luften och nästan bara roliga sådana.  Livet är summerat väldigt bra, mamma och pappa var här i helgen för att ha lite kvalitetstid och se den fräscha lägenheten. Så roligt att visa resultatet efter allt slit. Det är även så otroligt skönt att bara kunna bo i lägenheten och att den faktiskt är färdig, fotad och upplagd hos mäklaren. Till och med lampknappen i sovrummet är fixad, den har inte varit komplett på 2,5 år.  Vi springer annars på visningar, tränar och kör på i en vardag som är helt underbar. Hjälp vad bra jag mår just nu, mått bra väldigt länge ändå. Det har varit två intensiva veckor med studier så det känns otroligt skönt att bara kunna fokusera på examensarbetet, lite annat i s

 Sista terminen på universitetet för den första omgången är startad, känns overkligt, oöverkomligt, roligt och läskigt. Det har dragit igång i ett galet tempo med det är väl bara att bita ihop och köra? Det löser sig. Idag har jag dels hittat mjuka kostymbyxor(och en gul gosig supertröja) som jag glider runt i här i distansläget för att känna mig lite fixad, tittat på 4 av 5 föreläsningar, lunchlöpt med Koda och André och njutit av solen. Nu försöker jag ladda om för att fixa eftermiddagen som kommer bestå av den sista föreläsningen, läsa på om allt som ska läsas om, fix i lägenheten inför måndagens fotografering och examensarbete. Känner verkligen att en powernap ska in någonstans då jag är helt slut.  Men jag mår bra under dagens omständigheter, vi läser intensivt om tunga ämnen men solen och Koda gör allt hanterbart. 

 De senaste veckorna har jag jobbat lite smått och sporadiskt med C- uppsatsen, idag tog vi tag i den ordentligt igen och Sofia har varit här hela dagen. Blev 80% skitsnack och 20 % jobb men det är bara rimligt efter ett uppehåll. Känns väldigt skönt att ha kört igång igen, det är så bra att sitta tillsammans och att faktiskt trivas med personen man skriver med vilket inte alls är en självklarhet. Påminner oss om flaskorna med bubbel vi ska öppna när arbetet blivit godkänt, längtar.  Annars så är lägenheten så gott som färdig och vilken skillnad det blev, vardagsrummet är helt fantastiskt med de ljusare harmoniska väggarna och magiska stuckaturslisterna. Det gör absolut ingenting om vi bor kvar längre än tänkt kan jag i alla fall säga, vi kan vänta in rätt köp.  Jag har funderat ganska mycket på jobb och känner att jag vill jobba nästan överallt, kan tänka mig att läsa vilken vidareutbildning som helst sen också. Tycker allt låter så otroligt givande, lärorikt och kul. Så det kommer bl

Över en vecka in på 2021 och jag har haft mitt sista "jullov" för livet, vi har hunnit renovera köket och ska måla vardagsrum i helgen. När sista taklisterna sen kommit upp är lägenheten försäljningsklar och vi kan bara bo i den, utan att ha flera moment som hänger över oss som vi "måste" fixa. Förhoppningsvis har vi alltså flyttat om ett år, men med nytt kök, ett ljust fräscht vardagsrum och allt småpill iordninggjort gör det inget om vi bor kvar lite längre för nu trivs jag som fisken i vattnet här. Otroligt vad ett nytt kök kan göra, det gamla var verkligen risigt.  Så det nya året har börjat bra, jag börjar tröttna på att gå hemma och känner att just den biten är skit. Men hittar saker att fokusera på och fixa, nu är det trots allt fullt upp med renovering även om jag känner mig fruktansvärt omotiverad till det just nu så måste jag spackla innan 14.00 idag. Det löser jag.  Har jag några nyårslöften? Eller nya mål som jag vill uppnå på ett år? Det har jag faktisk