I´ll never say surrender

Just nu är livet inte så himla bra, jag nämnde förut att det känns som att jag får käftsmäll efter käftsmäll men att jag fortfarande står upp? Jag står inte så himla länge till, det är för mycket just nu.
Men jag ler och gråter om vart annat, ler för att klara av dagen och för att inte visa hur svag jag känner mig just nu, för att ge upp positivitet är dumt.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Som en karusell fast det är en stol

50 år och förlovning