Moa Sandberg

Välkomna hem till oss i Norrköping, där målas väggarna grå i vardagsrummet och bruna i sovrummet. Där ska vi även lägga om hallgolvet och har ännu inte bestämt hur vi ska göra med köket. Livet känns så fantastiskt och jag sitter just nu på kontoret men vill helst vara nere i Norrköping och renovera, har bara denna och nästa vecka kvar på jobbet. Sen blir det renovering och fix för hela slanten, vi ska lyckas flyttstäda i Södertälje också innan den 20e då nollningen i Norrköping börjar och då ska allt vara så gott som klart.  Igår fick vi alltså nycklarna till lägenheten och körde igång direkt för att bestämma kulörer, turligt nog blev vi nöjda direkt så vi sätter helt enkelt igång med allt på fredag och river tapet och spacklar. Känns så roligt att vi äntligen är igång och att den är vår, vår lägenhet som vi får sätta vår egen prägel på, vi ska bo där i minst fem år framöver och jag kan inte bärga mig, nu när vi faktiskt kört igång sprutar det längtan ur öronen på mig.  Men ja,

En helg på Öland, hade AC på hotellet så kunde sova med ett täcke för första gången på tre månader, det var helt fantastiskt. Fantastiskt var också en heldag med släkten och ett riktigt välkomnande av lille Arvid, vårt nytillskott.  Hela fredagen spenderades avslappnat vid poolen eller i spat innan vi åt en super middag för att fira vår årsdag, kändes som att komma utomlands med den fuktiga ihållande värmen och att sitta i det under en lång mysig middag. Låtsades som att vi var i Grekland.  Lördagen spenderades som nämnt ovan med hela släkten för att fira Arvids dop, att en så liten individ kan få så mycket uppmärksamhet utan att förstå det själv. En riktig toppendag blev det och som alltid är det himla trevligt när alla är samlade, det var en riktigt lång dag och helt klart svårslagen. En kort semester blev det iallafall för att ladda upp batterierna för att kunna köra livet i 180 framöver.  Idag jobbar jag halvdag och kör efter lunch ner till Norrköping för tillträde till

Mitt i veckan, i måndags blev det ett varv runt Kungsholmen på vattnet med pinglan Vera, vi ses i princip en gång om året efter gymnasiet och det är så himla mysigt varje gång. Förhoppningsvis blir det lite oftare nu när jag flyttar ner till Östergötland men man vet ju aldrig, vuxenlivet innebär ju extrem tidsbrist och jobbiga prioriteringar det vet ju alla. Vill hur som helst få in lite mer paddling i livet, det är sån terapi, saknar den delen av mitt liv så ska nog ta tag i det igen, det där med friluftsliv.  Igår var både knopp och kropp helt slutkörda så det blev att vila upp sig, idag blir det träning däremot och jag känner mig rätt redo att köra igång på helfart igen. Fantastiskt att det ibland bara krävs en kväll att vila upp sig på, välbehövligt iallafall. Den där minisemestern vi startar imorgon kväll blir också ofantligt nödvändig, längtar så jag blir tokig efter att komma iväg lite och känna att jag kan andas, börjar bli så himla trött på min vardag. 

Vetskapen att jag bara har fyra arbetsdagar denna vecka är otrolig, på torsdagskväll rullar vi till Söderköping och på fredag vidare till Öland där mitt kusinbarn Arvid ska döpas. Blir en minisemester innan de sista två arbetsveckorna, kommer bara vara i Södertälje mån-fre och i nya lägenheten under helgerna framöver vilket ses fram emot enormt.  Har i vanlig ordning fullt ös denna vecka, idag hoppar jag över gymmet för att träffa Vera, tror inte vi setts på ett år(?), ska bli så himla mysigt. Fördelaktigt är det att många vänner bor i Linköping numera så kommer i framtiden bara ha en campusbuss från Norrköping att åka snarare än att tajma in när man råkar vara i Stockholm samtidigt. Har jag sagt att jag längtar sate efter den här flytten?  Längtar efter att starta på en ny kula med herrn i mitt liv, i helgen är det inte bara dop utan även våran årsdag som spenderas på ett hotell vid vattnet. Ett helt år har gått orimligt fort, och vi har nog tagit oss igenom mer än jag trodd

Under gårdagens miljogging med damen bredvid mig på bilden nedan insåg jag att det är mina sista helg i Södertälje, imorse blev min sista lördags-ATC på gymmet och jag börjar bli lite sentimental,  efter passet sprang vi och åt på Boost salladsbuffé, en redig toppstart på min sista lördag! En annan skulle nog se till att träffa alla de lärt känna och ta en rejäl utekväll men jag känner mest att jag är klar med Södertälje och det enda egentliga känslosamma bandet jag har är till gymmet så det ska köttas en del nu sista arbetsveckorna. Så ikväll blir det att sitta hemma med min fina Niklas, en flaska rosé och jordgubbar, inte helt fy skam det heller.  Är uppe i 5 pass denna vecka, målet är alltså nått! Dock så har jag ett sånt flow så det blir nog ett pass imorgon också, energin bara sprutar ur öronen på mig. Det fascinerar mig varje gång vilken energi jag får av att hålla igång träningen och hur extremt mycket bättre jag mår, livets grej det där. Vi har haft en hel del kring nya läge

Det var riktigt jobbigt att åka hem ifrån västkusten igår, hade helt klart velat stanna en hel vecka och inte bara två nätter, en sån otrolig frid i kroppen och ingen av oss såg fram emot den vardagen vi åkte tillbaka till. Lyckliga är vi ändå i att det inte är långt kvar på denna vardag, om mindre än 30 dagar får vi tillträde till lägenheten och tror aldrig jag längtat efter något såhär mycket någonsin, visserligen ska badrummet renoveras så vi kan inte flytta in direkt men vi kommer ändå vara där på helgerna under Augusti och fixa själva också.  I dagsläget sitter vi mest och bråkar om vilken färg vi ska ha på väggarna i vardagsrummet och kämpar med att hitta ett soffbord som vi vill ha, det går sådär. Men det hör väl till, jag älskar det ändå och längtar till att vi står där och faktiskt målar de där väggarna. Kan fortfarande inte riktigt smälta att vi har köpt den där charmiga tvåan på 46 kvm, är enormt lycklig i det. Det är så stora saker jag lär mig just nu också och jag var ö