Piller, droppar och depression

Känns så sjukt att önska att jag hade feber så att jag inte ens skulle vilja äta, men jag får inte feber vid sådana här infektioner vilket inte är så himla bra egentligen, läkare har fascinerats mer än en gång över detta.
Jag mår varken bra fysiskt eller psykiskt, ser träningsinlägg över alla sociala medier och bli bara ledsen eftersom jag ligger hemma och knaprar antibiotika och häller gula droppar i öronen. Första instinkten när jag inte mår bra mentalt är att träna, träna hårt och länge och ta ut precis allt på det. Kan jag inte göra de är det kolhydrater som gäller, en jävligt ohälsosam vana och jag har gått upp minst två kg på dessa sjuka dagar då jag legat still och ätit kolhydrater, yeah!

Mår hur som helst lite bättre idag, inte sovit större delen av dagen och har faktiskt till och med tagit en promenad med en gammal kompis som råkade vara ledig idag, lucky me! Därefter sov jag dock i två timmar men jag mådde riktigt bra av att träffa lite folk, så himla sällskapssjuk.

Nu ska jag hålla mig vaken till kl. 22 då det är dags att knapra meducin igen, härligt detta med tider att passa för pillerknapring.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

När livet vänder.

En mil

2000 ord