Moa Sandberg

Smågrinig var jag när klockan ringde imorse. Gymmet var planen men det tog emot med endast fyra timmars sömn. Struntade i att åka med och snörade på mig löparskorna istället, spring i benen hade jag allt och var fullt medveten om att jag inte skulle kunna prestera i den mån jag vill på gymmet. Prestera i löpningen går nästan alltid när huvudet behöver rensas. Livet här uppe rockar fortfarande, vädret vill inte riktigt just nu men vi har allt haft några magiska dagar med solglasögonen.

Ledig, glidit runt med Amanda och fikat, käkat, undersökt Högfjället och shoppat lite på stadium outlet i byn. En helt ok ledig dag alltså. Fy vad jag känner att bloggdesignen inte passar mig alls längre, så otroligt fint och inte alls jag. Kanske någon jag strävade efter att vara men egentligen aldrig skulle bli. Släppa på tyglarna och bara explodera är lite vad som hänt här uppe med mig, jag har blivit så mycket mer av mig och är så glad över det. Nu tänker nog minst hälften som läser det här "Mer av Moa?! Åt helvete med det, hon är redan ett energiknippe". Nu är hon ett energiknippe och nöjd med det, jag har accepterat att jag är jag helt enkelt. Livet leker på alla plan och imorgon kommer tjejerna upp, som man kan sakna folk. Helgen kommer bli så underbar så jag vet inte vad! Köpte en mössa, för att tvätta håret är överskattat. 

För första gången på ca två månader har jag tagit mig runt en halvmil springandes. Visst var det på en skittid, men det var under halvtimmen och jag tog mig runt. Trots krampande vader och värkande knän, inte världens beundrare av löpning på asfalt, men det får duga till det att jag kommer till Stockholm igen.  Pratade med min mor idag, hon beskrev våren i Hässelby och jag började genast längta efter löprundorna där. Kom fram till att jag antagligen kommer snöra på mig löparskorna det första jag gör och ge mig ut i rundan längs vattnet och bara njuta innan jag tar tag i någonting annat.  Konstigt att tänka så, tiden här uppe är det inte mycket kvar på. Sista veckorna kommer gå förbannat fort tror jag. Det är full rulle fram till den 15 april då vi tar en semestervecka innan bilen står packad och vi rullar ner till Stockholm.  Tillbaka till Stockholm ja, väl i Stockholm börjar jag plugga direkt. Intensivar under en månad. Kommer leva i kemiboken, i löparspåret och på gymmet. Ser konstig

Ett gäng fina dagar har det varit, lugna så det skriker om et! Kaffe i solen har varit standard på jobbet hela veckan. Idag har vi dock haft mycket att göra så det har varit full rulle inne i köket i princip hela dagen, några solglimtar har vi fått iallafall, man ska inte klaga. Flyttat tillbaka till vår lilla stuga nu, trivs ändå rätt bra här och sov som en gud trots den trånga sängen. Kanske saknat den lite smått, ni vet att det alltid är skönt att komma hem till sin egen säng? Skevt men bra att jag kan se den här lilla stugan som mitt hem efter tre månader. Räknade dagar och insåg att det är drygt en månad kvar här uppe, tiden går bra fort. Lycklig är jag att vi tog beslutet att åka upp i fyra månader, man måste ju leva lite innan det är dags att ta tag i livet och göra ett tappert försök till att bli vuxen.

Springrundan blev en promenad med Gabriel i öronen, klagar inte på att livsnjuta lite mellan varven. Sitter för tillfället med en härlig frukost med altandörren på vid gavel och njuter av denna morgonstund. Inte är det många knop som ska göras idag, utöver lite jobb. Jobb i hopp om att det inte kommer en kotte så att jag kan sitta ute med en kopp kaffe och mina nya glajor. Vilket absolut inte kommer hända, men det är fint att hoppas.

Blev ju visst ledig igår, tänka sig hur lycklig jag är över det! En himla bra dag blev det. Hoppade i pjäxor och skidor och gled till Tandådalen för Afterski i solen, därefter rullade vi hem och bastade, sedan blev det en bra jäkla ordentlig middag, godaste på länge. Efter en av de bättre eftermiddagarna så kröp vi till kojs vid nio, varför klaga? Så jäkla utvilad och nöjd trots att vädret inte är lika magiskt som igår men det kommer allt igen! Har precis avnjutit en ordentlig frukost och funderar på att gå till min stuga och hämta lite matlådor så att jag kan laga mat. Börjar jobba 12:00 idag, blir en seg dag på jobbet med tanke på vädret men det är bara att bita ihop och tänka på att pengarna rullar in som de ska.

Jag må tycka om Olivias kära pojkvän men att leva trångt med dem under fyra dagar kommer inte ens på tal. Så jag flyttade ut till en tjejkompis och bor för tillfället i en mysig stuga med ett ordentligt kök, fräscht badrum och stor säng. Är på minisemester typ. Ledig(tvångsledig, klagar ej) idag och såfort Amanda kommer hem är det backen som gäller för våran del, Afterski och sen bastu, varför klaga på en sån dag lixom? Tog en promenad i förmiddags och bara njöt utav vädret, livet bara rockar sådana här dagar.

Toughest, ett lopp som går den 23 Maj och som jag är grymt taggad på att springa. Inte endast för att det verkar vara grymt kul utan för att det får mig otroligt motiverad till att träna och köra på ordentligt sista månaderna här uppe. Motivationen drog på ordentligt när jag kände att jag klarade av att göra 10 armhävningar utan problem(5 set), något jag absolut inte klarade för tre månader sedan när jag ändå var i jäkligt bra form. Så på något plan går det framåt trots en rätt ordentlig viktuppgång. Viktuppgång som jag inte alls mår dåligt över, helt ärligt har jag nog aldrig mått så bra som jag gör just nu. Och att jag klarar bra mycket fler armhävningar än förut med några extra kilon är ju bara fantastiskt! Det negativa är väl att det inte går riktigt lika lätt i löpspåret, kan bero på att konditionen inte är på topp heller så det bör gå att träna upp till en godkänd nivå rätt fort.  8 km med hinderbana är det som ska springas, ska nog börja att faktiskt klara av att springa

Länge sedan jag kikade in här nu, några omtumlande dagar där ångesten legat och tryckt rätt hårt iallafall på mig. Varför tänker jag inte gå in på men det kändes ändå nämnvärt. Ligger i sängen och har ångest, den tidigare ångesten har släppt men den här halsfluss ångesten dök upp ikväll när den ena halsmandeln började bli svullen och göra ont. Nej tyvärr passar sig inte halsfluss just nu tack.  Annars är det mycket jobb och fest som vanligt, blir rehab och träningsläger väl tillbaka i Stockholm.  Det jag reflekterat mest över senaste dagarna är verkligheten "hemma". Den verkligheten existerar inte här uppe, problemen finns kvar och väntar i Stockholm och har förhoppningsvis löst sig under de fyra månader jag blir borta. Under gymnasiet var drömmen att lämna verkligheten några månader, fanns inget annat i världen jag önskade så mycket som att få sticka. Och så tog jag och Olivia vårat pick och pack och rullade upp till Sälen den 25 december, ett halvår efter studenten. Jag kun