It´s a bridge between two people, when it breaks you can´t get over to the other side again

Nu tänker jag bete mig lika omoget och skriva ett inlägg på min blogg. Tillit, jag vet själv att jag är urdålig på att hålla tyst, lite som Lily i How I met your mother, jodå så illa är det.
Men trots det kan jag hålla tyst om mycket, vet jag att det är något som skulle sluta illa om det kom ut så stannar det hos mig. Berättar man något med tillit till någon trots att man inte säger "jag vill inte att du pratar om det här med någon annan", jag tycker faktiskt inte att man ska behöva säga det varje gång, man ska kunna använda vanligt jävla förnuft och tänka till.
Nu har man ju som dom flesta andra lärt sig den hårda vägen vilka man kan berätta saker för och vilka man inte kan yttra ett ord till, jag känner mig faktiskt rätt sårad när jag läste ett inlägg på en annan blogg som jag är rätt säker är riktat mot mig på grund av att någon inte kunnat hålla tyst om mina åsikter som i det här fallet verkligen borde stannat hos mig.

Känns så surt när man litade på någon till hundra, varje gång tilliten till en annan person bryts ner så blir det bara svårare och svårare att lita på någon ny, jag tror att alla fungerar så, ju fler svikna förtroenden man får ju svårare har man att släppa in nya människor.

 

Det var inte första gången men det var definitivt den sista.