Moa Sandberg

Att mars snart är slut och att vi går in i april är lite otroligt, i lördags blev det uteserveringspremiär i Jönköping med Olivia och Eric. Magisk helg för att sammanfatta. Livet i övrigt då? Det är lite rörigt som för alla andra just nu. Alla studier har övergått till distans, evenemang ställs in och jag träffar inte lika mycket folk som innan. Som alla andra. Jag har tappat träningen lite de senaste veckorna för att jag har jobbat på tok för mycket, men nu är det lugnt för stunden och jag tränar det jag kan och vill. Vi åker ner till landet imorgon så det blir förhoppningsvis en del skogslöpning, ska ju förhoppningsvis springa Idre fjällmaraton i slutet på augusti så jag måste vänja benen vid långa distanser, är en hejare på milen men ska ju springa 4,5. Träningen går ändå ganska bra, tror att kroppen fått rejäl återhämtning när jag ofrivilligt minskat passen, ändå lett till lite PRs vilket är kul. Det är roligt att se skillnaden på ett halvår nu, eller egentligen typ 4 månader n

Tror mig kanske dragit på mig lite för mycket, nu när jag sitter med plugget så känner jag ändå att det kan gå ihop. Jag jobbar typ heltid nu i två veckor för att beta av mina intropass för att slippa ha dem hängande över mig som ett stressmoment. Det är galet att jag samtidigt pluggar heltid och hinner med träning, Niklas och Koda, börjar bli ganska välplanerad. Men det är ju bara i två veckor så tror nog jag fixar det. Hur som haver, så känner jag mig otroligt trött. Det är antagligen inte så konstigt med tanke på allt. Ska få in lite yoga idag för att stressa ner och kanske bli piggare, det brukar faktiskt göra tricket för mig. Önskar jag tog mig mer tid till det, ska nog börja för den återhämtningskänslan är otrolig. Ska jobba ikväll, gillar kvällspassen då förmiddagarna kan gå till produktivitet. Efter dagpass så är jag för trött för att ens fokusera, antagligen är det alla nya intryck + brist på sömntimmar när en går upp 5.00. Så sitter i nuläget och pluggar, tycker det går g

Men hej! Har inte skrivit på jättelänge men livet har verkligen kommit emellan, varit ute på tre veckors praktik på Neurokirurgen i Linköping, haft två veckors kurs i förbättringsarbete och ska nu gå in i en fem veckor lång ren teoriperiod. Jag har hunnit ligga dyngförkyld i nästan två veckor och är äntligen frisk. Åkte igår upp till Stockholm för att finna lite studiero och komma ikapp inför nästa vecka och för att krama om mina föräldrar lite. Tycker det görs för lite när vi bor två timmar isär. Jag länsar nog mest deras kyl och godisförråd egentligen. Hur som helst, är hur motiverad som helst till att komma igen med träningen igen. Har smygstartat lite för att inte chockartat kasta in kroppen i de vanorna jag brukar ha, så snart drar jag igång 100% igen, supertaggad. En sak som hänt sedan sist är att jag blivit med nytt jobb, jobbade mitt sista pass som personlig assistent i tisdags och börjar förhoppningsvis på sjukhuset som undersköterska nästa vecka. Känns så himla roligt! Ä