Kan inte alltid vara på topp.

Det här med att bli äldre innebär att baksmällarna håller i sig i två dygn och jag råkar vara en av de olyckligt lottade som nästan är tröttare dag två. Söndag idag, redig söndagsångest, kanske bara är vanlig ångest som råkade infalla en söndag, känns uppriktigt som det enda som kan rädda dagen är att ta mig ut och springa en mil innan jag gräver ner mig totalt i sängen. Ska nog gräva ner mig några timmar till och rensa huvudet i löpspåret ikväll. 

I fredags blev det dans ändå, påstår att det var en av de roligaste utekvällarna här så jag är riktigt glad över att jag tog mig ut men börjar tvivla på att det är värt två dagar av bakishet mycket längre. Dansa är iallafall alltid roligt och det var träningsvärk i benen som gällde igår, då har man ändå gjort någonting rätt.